– Matallergiker vill också kunna känna glädjen över att gå ut och äta med arbetskamrater och vänner. Det är tråkigt att alltid behöva ha matlåda på lunchen, säger Marianne Jarl, projektledare för utbildningen som fått ekonomiskt stöd av Allmänna Arvsfonden.

Men enligt Marianne Jarl krävs det inte mycket för att förvandla en restaurang till en favoritkrog för allergiker. Dessutom har restaurangerna blivit duktigare de senaste åren, i takt med att allergier och annan matöverkänslighet ökat.

Målet med »Hurra, en allergisk gäst!« är att den stora gruppen av potentiella gäster med mindre svåra besvär ska få det lättare att gå ut och äta, inte att alla restauranger ska kunna servera personer med extremt svåra allergier, till exempel mot jordnötter.

– Vi eftersträvar inte en standard som på ett dietkök i ett sjukhus.

Marianne Jarl lyfter fram tre huvudpunkter för ett lyckat krogbesök för en allergiker: positivt bemötande, korrekt information och baskunskaper om allergi.

– Det gäller att skapa rutiner som fungerar för både gästerna och restaurangpersonalen.

Riktig information är viktigast av allt. För det är gästen som måste avgöra om hon eller han vill äta maten.

– Det är okej att säga att man inte kan tillgodose kraven, säger Marianne Jarl.

En restaurang kan, och ska, inte heller garantera att en rätt är fri från till exempel nötter.

– Den korrekta informationen är att säga: Vi använder nötter i köket, så om du är svårt allergisk tror jag inte att du ska äta här. Men vi har rätter där nötter inte ingår som ingredienser.

Marianne Jarl tycker också att restauranger som vill profilera sig mot allergiska gäster kan fundera på om de helt kan plocka bort exempelvis jordnötter från köket utan att förlora sin själ.

Hon uppmanar även till att skriva en rad längst ner på menyn: »Om du har allergier prata gärna med oss. Vi vill gärna svara på frågor.«

– Då har man öppnat för ett trevligt samtal.

Och just en positiv attityd är något som Marianne Jarl betonar, för det är inte så svårt som många tror att laga mat till personer som inte kan äta allt.

– Du behöver bara göra några saker rätt – det räcker väldigt långt.

I princip krävs fyra saker: kunskap om matens innehåll, kunna informera gästerna, hålla isär redskap och råvaror samt hålla rent.

– Det är sådant restauranger ändå måste kunna.

Kommunikationen mellan gästen, servisen och köket och tillbaka är central. För det hjälper inte hur duktig kökspersonalen är om inte servitörerna kan sin sak och vice versa.

Astma- och Allergiförbundet rekommenderar att informationskedjan standardiseras, exempelvis genom att utnyttja möjligheterna till extra information i restaurangsystemet eller genom ett särskilt formulär som fylls i vid beställning.

Utbildningen som drar igång i höst består av en grundkurs på fyra timmar. I ett första steg ges den i Stockholm, Göteborg och Malmö. Seminarierna är öppna för alla intresserade. Marianne Jarl rekommenderar att såväl kökspersonalen som servisen deltar, och gärna ledningen också. Sara Sundquist på SHR är glad över att kunna erbjuda medlemmarna utbildningen.

– Det är jätteroligt att kunna hjälpa restauranger att ta god hand om gäster med allergi, säger hon.

I ett senare skede lanseras en fortsättningskurs som ska kunna leda till en certifiering. Certifierade krogar ska genom en särskild logotyp kunna visa att de kontinuerligt arbetar för att erbjuda säker mat för allergiska gäster. Marianne Jarl konstaterar att det kan löna sig ekonomiskt.

– Det är en affärsmöjlighet. Jobbarkompisar och vänner följer med ut och restaurangen får betydligt fler gäster än bara den allergiska personen.