– För mig är det lättare att räkna upp vad jag kan äta än vad jag inte tål, säger Ingalill Bjöörn, ordförande i Astma- och allergiförbundet.
Hon berättar att hon brukar tala om vad hon vill ha och hur det ska tillagas. Till exempel en köttbit stekt i olja eller grillad. Och finns det ingen sås som hon kan äta hoppar hon helt enkelt över det.
– Varje individ måste säga hur den vill ha saker och ting när man ber andra att laga mat åt en. Som gäst har man ett stort ansvar. Man måste tänka till och berätta på ett tydligt och lättsamt sätt vad som funkar. Jag försöker sätta mig in i hur den som lagar känner och jag förstår om man kan tycka att det är obehagligt.
Hon tycker dock att kunskapen är alldeles för dålig hos landets krögare. Fast det har blivit bättre de senaste åren. Krögarna har hört talas om gluten- och laktosintolerans, men har dålig kunskap om allergier. Glutenintolerans (celiaki) och olika allergier beror på att kroppens immunförsvar reagerar på vissa ämnen (oftast proteiner) i maten, medan laktosintolerans är en brist på ett enzym som bryter ner mjölksocker.
Själv är Ingalill Bjöörn allergisk mot mjölk vilket innebär att hon kan få en stark allergireaktion av en biff som är stekt i smör. En laktosintolerant person får magproblem av mjölkprodukter, men reaktionen är inte lika allvarlig.
Hon tycker att spontanbesök på krogen är svårast. Dagens lunch har hon inte vågat äta på flera år, eftersom allt ska gå så fort i rusningen.
Till konferenser och liknande går det bra att förbeställa och skicka in råvarulistor. Hon lyfter fram inställningen hos restaurangpersonalen som en avgörande faktor för om man som matallergiker ska känna sig både trygg och nöjd när man går ut och äter.
– Man känner sig ofta besvärlig och slipper man det är det väldigt skönt.
Dialog är nyckelordet i mötet mellan en allergisk gäst och krogpersonal, enligt Ingalill Bjöörn. Då är chansen stor att krogbesöket blir lyckat för alla parter.
– Jag vill att man ska våga gå ut och äta och njuta. Annars blir man väldigt isolerad.
Hon uppmanar krogpersonal att fråga mycket, hellre en gång för mycket än en gång för lite. Ifrågasätt inte gästens behov, då är det bättre att säga att man inte klarar av kraven. Fast Ingalill Bjöörn tycker att det bör att gå att hitta enkla lösningar. Det finns många rätter som allergiker faktiskt kan äta. Sedan får man aldrig chansa med en råvara, uteslut det som är osäkert i stället.
Och peta inte bort saker från redan färdiga rätter, den som är mycket allergisk kan drabbas av en kraftig reaktion av kvarvarande rester.
Ingalill Bjöörn skulle uppskatta om rätter som innehåller några av de värsta allergenerna, exempelvis jordnötter och vanliga nötter, märktes ut på menyer.
Nu är det inte bara krögarna som behöver satsa mer på allergifrågor på restauranger, enligt Ingalill Bjöörn. Hon efterlyser ett större engagemang från myndigheterna också.
– Vi upplever inte att det finns någon som arbetar med de här sakerna. Livsmedelsverket har sin tillsyn men det täcker inte in det här området.
Ingalill Bjöörn tror att många aktörer behöver engagera sig i restaurangfrågorna och helst bör det finnas en samordningsfunktion.
Förbundet planerar ett projekt på området till nästa år, men än så länge är inget bestämt. När det gäller allergier i stort anser förbundet att det ska finnas ett nationellt allergicentrum.
