Kent Källström, professor i civilrätt, menar att våra metoder i fackföreningen SAC-Syndikalisterna skulle kunna klassas som utpressning av McDonalds i Nybro. Det antyds också i artiklar att vi använt oss av maffiametoder.

Källström menar även att förhandlingar inte förekommit. Han antyder att vi i facket använder brottsliga metoder. Vi bemöter här påståendena.

Själva kärnfrågan: Arbete för 33 kronor i timmen, sex timmar varje natt utan någon ledighet och utan tillägg för obekväm arbetstid. En papperslös ung man från Indien har städat under slavliknande förhållanden på McDonaldsrestaurangen i Nybro. Detta är en djupt orättfärdig situation. Här hjälper inte demonstrationer eller lagförslag. Mannen ska ha sina pengar – det är det enda rättvisa. Att ställa sig på företagens sida mot en papperslös arbetare som kräver ut lön visar en total brist på förståelse för de villkor papperslösa lever under.

I Sverige finns i dag papperslösa som har två olika jobb med tio kronor i timmen, som bor sex, sju personer i en trea, som förvägras vård, som aldrig kan vända sig till polisen och som saknar alla de rättigheter vi tar för givna. Enligt uppskattningar från flyktingorganisationer finns det mellan 25 000 och 80 000 papperslösa i Sverige.

Uppskattningarna är osäkra då ingen frivilligt skulle medge att han eller hon saknar papper, och därigenom riskera utvisning. Det är svårt att tro att McDonalds inte visste något om arbetssituationen. I vilket fall som helst har de ett stort moraliskt ansvar mot folk som har blivit utnyttjade på deras arbetsplats.

Att använda underentreprenörer får inte vara ett sätt att köpa sig fri från ansvar. Exempelvis när H&M och andra klädjättar köper in kläder från underentreprenörer i bland annat tredje världen får de vara noga med att inte barnarbete används.

Saknar McDonalds en etisk kod?
Städföretaget, Capital städ, har gått i konkurs och går inte att kräva på pengar. Vem ska se till att mannen får en skälig ersättning för sitt arbete?
Vårt svar är självklart. Vi tar strid för de mest utsatta på dagens arbetsmarknad. Genom att ta fighten för de papperslösa slår vi också vakt om de svenska arbetarnas löner och arbetssituation.

Det sägs att förhandlingar inte förekommit. Vi har haft ett bra diskussions-klimat, men vad kan vi göra när McDonalds lämnar förhandlingsbordet. Låt oss jämföra aktörerna i den här konflikten:

I ena ringhörnan: En multinationell hamburgerkedja, en franchisetagare med 25 anställda, ett kriminellt städbolag.

I andra ringhörnan: En papperslös man som har jobbat för slavlön. En liten ideellt arbetande fackförening.

Vem är den utsatta parten? Vilka har pengarna?

Det nämns maffiametoder. Men vilka är det som har anlitat ett kriminellt städbolag som utnyttjar utsatta invandrare och betalar dem slavlöner?
Våra metoder är skyddade i grundlagen, och är desamma som fack-föreningar världen över har använt i mer än hundra år. Det handlar om att stridsåtgärderna ska kosta en arbetsgivare så mycket att denne hellre betalar sina anställda en schyst lön än riskerar en konflikt.

Detta är de metoder som byggde upp arbetarrörelsen och har varit en viktig del av byggandet av ett modernt välfärdssamhälle i hela Västeuropa. Att kalla detta för utpressning är lika relevant som att kalla kronofogden för torped.

Våra frågor är:

Vilket ansvar har McDonalds gentemot den person som har städat deras lokaler för en slavlön?

Vem ska se till att den papperslöse får en skälig ersättning när inte arbetsgivaren gör det?

Om Kent Källström vet andra effektiva sätt som kan ge vår medlem en skälig ersättning får han gärna tala om dem.

Tobias Ahlgren
Olle Hæggblom
Handel- och Servicesyndikatet
Sydost och Kalmar LS