Ulf Mannestig, delägare i Långholmen Hotell & Restaurang i Stockholm, tycker att personalliggaren har tappat sitt syfte.

– När personalliggaren infördes för tre år sedan var målet att få bort svartjobben i branschen. Som det ser ut nu bötfäller man företag som redan jobbar seriöst och pekar ut dem som kriminella, säger Ulf Mannestig.

Den anställde hos Ulf Mannestig, som hade glömt att logga in sig, har jobbat inom företaget i åtta år. Personen var schemalagd för dagen och lönespecifikationer fanns att tillgå. Skatteverket bortsåg från det här eftersom den anställde inte fanns registrerad i systemet på kontrolldagen, vilket strider mot lagen. Enligt Skatteverket räcker det inte att visa lönespecifikationer eller scheman där den anställdes namn står med.

– Slarv eller glömska godkänns inte. Det ska finnas ett godkänt skäl till att en anställd inte är inskriven, säger Conny Svensson, riksprojektledare för kontanthandeln på Skatteverket.

Enligt Skatteverket har 4 000 nya heltidsjobb tillkommit i branschen sedan personalliggaren infördes 2007. Planer finns på att införa liknande personalregistrering även i andra branscher.

– Lagen tappar sin legitimitet när man straffar seriösa företag i branschen. Personalliggaren får gärna finnas kvar men man måste ta hänsyn till omständigheterna. Det är inte svart eller vitt, säger Ulf Mannestig.

Att låta sina anställda betala avgiften om det blir en kontroll är olagligt. Det är arbetsgivaren som ytterst är ansvarig för att personalliggaren förs korrekt. I det här fallet tycker Ulf Mannestig att domen väger tyngre än avgiften han måste betala.

– Man har kriminaliserat mig. Det känns inte kul när man driver ett företag seriöst.