För branschen har askmolnet inneburit inställda konferenser och möten samtidigt som strandsatta personer har ätit och sovit på svenska anläggningar och eventuellt upptäckt ett nytt kommande resmål. De fullständiga konsekvenserna kommer att ta tid att överblicka.

I övriga Europa höjde många flygplatshotell sina priser under de första flygstoppsdagarna. Det är förståeligt eftersom de kanske fruktade att de några dagar senare inte skulle ha några gäster alls. Ingen visste hur länge stoppet skulle vara. Men intäktsökningen kanske inte uppvägde den badwill man kan få för att ha utnyttjat konsekvenserna av ett vulkanutbrott. Förmodligen är det så som de svenska hotell, som inte har höjt priserna, har tänkt.

Prishöjningar fungerar som en gräddfil. De som verkligen måste resa gör det även om priserna fördubblas på alternativa transportmedel. De som inte verkligen måste iväg avstår på grund av priset. Det finns begränsat med tåg, bussar och hyrbilar och med prishöjningar kanske det blir så att de i alla fall räcker till dem som verkligen måste resa.

På samma sätt kan man förstås tänka när det gäller hotellrum, men de har inte tagit slut i samma utsträckning som transportmedlen vilket kan innebära badwill för prishöjarna. Det är lättare att betala dubbla priset för den sista hyrbilen än att göra det för ett hotellrum när det finns lediga. Även om det beror på naturkrafter.

Restauratörens bloggare Anders Johansson tycker att hotellen inte skulle höja sina priser medan SJ däremot kunde ha utnyttjat prisvapnet. Nu blev det tvärtom enligt Anders även om en rundringning visar att det finns hotellkedjor som »absolut inte har höjt priserna«. Det viktigaste är kanske att företagen har en strategi för oförutsedda händelser. Det är alltid bättre att räkna i förväg än att bli tagen på sängen.